Stolt att vara hemma

Det känns som att jag kommit till ro med mig själv. Jag har gjort ett val, tagit ett beslut att jag vill och ska vara hemma med mina barn utan att känna mig otillräcklig eller dålig för att jag inte jobbar.

Jag har valt att skaffa barn och i och med tagit ansvaret för dessa små underbara liv. Varför ska jag, när jag har möjlighet, jobba bort tiden istället för att spendera den med dem.

Dessto äldre de blir, så känner jag att tiden inte kommer kunna dras tillbaka, det jag förlorar nu kommer jag aldrig att kunna återta. Istället för att känna att jag inte gör någon (alltså arbetsmässigt), se det som ett privilegie att faktiskt KUNNA vara hemma och ta hand om mina söta och underbara barn som jag satt till världen.

Visst är det viktigt för dem med lite tid med andra barn och dessutom ett litet break för mig själv, men huvudsakligen så känner jag att det är viktigt att de spenderar huvudtiden med mig. Dessutom träffar vi oftast mycket vänner när vi är ute tillsammans, så det är inte så att vi sitter helt själva hemma och inte gör någonting.

Slutsatsen av det hela, jag är stolt över att jag kan vara hemma med mina barn och jag kommer vara det tills jag känner att det är dags att gå tillbaka till jobb! Jag har läst en hel del angående ämnet och undersökningar visar att barn som får spendera sina första 3 år med sin mamma blir säkrare och klokare barn!!